Avståndssensorer tillverkare online

Förskjutningssensorer spelar en central roll i många tekniska system eftersom de ger exakt information om positioner, avstånd eller rörelser.

Deplacementssensorer - även kända som positionsgivare eller förskjutningssensorer - är mätinstrument som känner av ett objekts linjära eller roterande förskjutning. De används ofta i maskiner, fordon, industrianläggningar och mätsystem.

Här följer en översikt över grundprincipen, sensortekniken och funktionerna hos deplacementgivare, deras användningsområden, fördelar och utmaningar samt begränsningar i användningen:

Grundprincip för deplacementssensorer:

Deplacementssensorer mäter den linjära förskjutningen av ett objekt längs en axel eller ibland en rotationsrörelse (i så fall kallas de ofta för vinkelsensorer). Sensorn omvandlar denna rörelse till en elektrisk signal som är proportionell mot rörelsen. Mätningen kan vara kontaktbaserad, t.ex. med avstrykare eller prober, eller kontaktlös, t.ex. induktiv eller optisk.

Sensorteknik och funktioner hos förskjutningssensorer:

Förskjutningssensorer använder olika fysiska principer. Här är de viktigaste typerna beroende på deras funktionssätt:

1. Potentiometriska förskjutningssensorer:
   Dessa sensorer arbetar med ett motståndselement (potentiometer). En rörlig visare ändrar motståndet beroende på positionen.
   Spänningsförändringen vid utgången är proportionell mot förskjutningen.
   De är enkla, billiga och ger analoga signaler, men utsätts för slitage på grund av mekanisk kontakt.
2. Förskjutningssensorer med vajer:
   En kabel som är permanent spänd av en fjädermekanism roterar en trumma genom att dra ut den ur givaren.
   Trummans rotation detekteras av en intern sensor. Detta resulterar i en exakt linjär positionsbestämning.
   De används överallt där linjära rörelser måste mätas på ett tillförlitligt och robust sätt - särskilt över långa avstånd.
3. Induktiva förskjutningssensorer:
   De mäter förändringar i magnetfältet - t.ex. genom förskjutning av en metallkärna i en spole.
   Dessa givare är robusta, hållbara och okänsliga för smuts och fukt.
   De används ofta i tuffa industriella miljöer.
4. Magnetostriktiva förskjutningssensorer:
   Dessa bygger på att ljudpulser fortplantar sig längs en magnetostriktiv tråd.
   En positionsmagnet genererar en interaktion vars transittid korrelerar med positionen.
   Dessa sensorer är mycket exakta och slitagefria.
5. Optiska förskjutningssensorer:
   De använder ljusstrålar eller lasrar som reflekteras eller avbryts.
   Förändringen i ljussignalen, t.ex. genom tidsmätning eller triangulering, gör att positionen kan bestämmas.
   Optiska sensorer erbjuder den högsta upplösningen, men är känsliga för föroreningar.
6. Kapacitiva förskjutningssensorer:
   De mäter förändringen i kapacitans mellan två elektroder när de närmar sig varandra.
   Denna teknik möjliggör mycket exakta mätningar med hög upplösning, men används främst för små förflyttningsavstånd och i rena miljöer.
7. Ultraljuds- och radarbaserade sensorer:
   De bestämmer avståndet via mätning av transittiden för ljud eller elektromagnetiska vågor.
   Dessa beröringsfria system är väl lämpade för långa avstånd eller svåra miljöer, t.ex. med damm eller vätskor.

Användningsområden för deplacementssensorer:

Deplacementssensorer finns i många olika branscher och applikationer. Beroende på teknik och noggrannhet täcker de ett brett spektrum:

1. Maskin- och anläggningskonstruktion
Positionsavkänning av verktyg, gripdon eller transportsystem.
övervakning av rörelser i CNC-maskiner, robotar och pressar.

2. Fordonsteknik:
Detektering av pedal- eller sätesposition.
Positionsmätning på chassikomponenter eller elektriska drivenheter.

3. Flyg- och rymdteknik:
Styrning av klaffar, roder eller landningsställ.
Exakt positionskontroll för förlängningsmekanismer.

4. Medicinsk teknik:
Mätning av positionen för kirurgiska instrument.
Linjärstyrningar i medicinsk utrustning som MR eller CT.

5. Metrologi och forskning:
Exakt positionsmätning vid experiment eller i kalibreringslaboratorier.
Sensorisk detektering av rörelser i vetenskapliga studier.

6. Väg- och vattenbyggnad samt geoteknik:
övervakning av sättningar, nedböjningar eller deformationer på bärande konstruktioner.
Linjära mätsystem för provbänkar eller töjningsmätningssystem.

Fördelar med moderna förskjutningssensorer:

• Hög precision: beroende på typ kan en upplösning i mikrometerområdet uppnås.
• Lågt underhållsbehov: Många beröringsfria sensorer arbetar slitagefritt.
• Robusthet: Induktiva och magnetostriktiva givare är särskilt motståndskraftiga mot yttre påverkan.
• Mångsidighet: Sensorer för alla användningsområden - från mikroskopteknik till teleskopförlängningar i gruvutrustning.

Utmaningar och begränsningar för förskjutningssensorer:

• Miljöpåverkan: Damm, olja, vibrationer eller extrema temperaturer kan påverka vissa sensortyper.
• Monteringsnoggrannhet: Många sensorer kräver exakt justering under installationen.
• Kostnader för hög noggrannhet: Högupplösta givare eller speciallösningar kan vara dyra.
• Känslighet för elektromagnetiska störningar: Speciellt med analoga utgångar och långa kablar.

Deplacementssensorer är oumbärliga komponenter i modern automations-, mät- och reglerteknik. Valet av rätt sensorteknik beror i hög grad på applikationen, miljön och de önskade mätparametrarna. Oavsett om det gäller kontakt eller icke-kontakt, noggrannhet på mikrometernivå eller över långa avstånd - det finns lämpliga lösningar för deplacementssensorer för nästan alla tekniska utmaningar.

Här följer en översikt över de viktigaste punkterna att tänka på när du köper deplacementssensorer.

Vid inköp av deplacementgivare är det viktigt att känna till de exakta kraven för den specifika applikationen och att jämföra dessa med de tekniska och ekonomiska möjligheterna hos de tillgängliga givarlösningarna. Eftersom deplacementgivare används i många branscher med olika förutsättningar är det särskilt viktigt att göra ett strukturerat urval för att säkerställa tillförlitlighet, noggrannhet, långsiktig stabilitet och kostnadseffektivitet.

• Olika typer av givare lämpar sig för olika applikationer. Vanliga tekniker inkluderar:
• Potentiometrisk. Billig, men känslig för mekaniskt slitage.
• Induktiv: Robust och slitagefri för tuffa industriella miljöer.
• Magnetostriktiv: Mycket exakt och hållbar, men dyrare.
• Optisk (laser, triangulering): Mycket hög upplösning, känslig för föroreningar.
• Kapacitiv: För mycket fina rörelser över korta avstånd.
• Tråddragningsbaserad: Idealisk för långa förflyttningsavstånd och enkel installation.
• Valet bör baseras på plats, erforderlig noggrannhet och miljöförhållanden.
• En viktig punkt är den faktiska mätväg som krävs. Om den är för kort kan sensorn skadas mekaniskt eller inte utvärdera ändområdet korrekt. Om den är för stor blir upplösningen och dynamiken ofta lidande.
• Installationssituationen är lika viktig: Finns det tillräckligt med utrymme? Kommer sensorn eller mätobjektet att flyttas? Finns det svängbara eller böjda rörelser? Konstruktionen och mekaniken måste vara välplanerad, särskilt på trånga eller svåråtkomliga installationsplatser.
• Beroende på applikation krävs en viss mätnoggrannhet. Detta inkluderar
• Upplösning: Hur de minsta förändringarna upptäcks.
• Upprepningsnoggrannhet: Huruvida en punkt alltid detekteras på samma sätt vid flera rörelser.
• Linjäritetsfel: Avvikelse från den ideala linjen mellan position och utsignal.
• Vid precisionsmätningar, t.ex. i testbänkar eller robotteknik, ställs höga krav på dessa värden. I andra fall, t.ex. vid grov positionsövervakning, räcker det med enklare givare.
• Typen av utsignal måste anpassas till den styr- eller utvärderingsenhet som används:
• Analoga signaler, t.ex. 0-10 V, 4-20 mA: enkla att integrera, men störningskänsliga med långa kablar.
• Digitala signaler, t.ex. SSI, CANopen, IO-Link, RS485: Högre störningstålighet, ofta också fler funktioner, t.ex. diagnostik och parametrering.
• Inkrementella eller absoluta pulsgivare: Relevant för roterande rörelser eller positionssystem med återkoppling.
• Valet beror i hög grad på den befintliga styrtekniken.
• Givaren måste vara anpassad till de fysiska förhållandena på plats:
• Temperaturområde: Relevant i utomhusmiljöer eller i applikationer nära motorer eller värmeelement.
• Fukt, damm, olja, kemikalier: Beakta kapsling med IP-skyddsklass och materialbeständighet.
• Vibrationer och stötar: Välj mekaniskt stabila givare med internt dämpningsbeteende.
• EMC-motstånd: Skydd mot elektromagnetisk påverkan är särskilt viktigt för analoga givare eller i miljöer med kraftiga elektromagnetiska störningar (t.ex. svetsanläggningar).
• En givare som passar tekniskt men är svår att installera kan bli en felkälla i den dagliga användningen. Därför är
• Enkel montering: standardhål, monteringshjälpmedel, flexibla konsoler är fördelaktiga.
• Toleranser vid monteringen: Vissa sensorer måste vara exakt inriktade, andra är okänsliga för små felinställningar.
• Kalibrering: Kontrollera om och hur sensorn behöver justeras initialt - särskilt för analoga utgångar.
• Den ekonomiska livslängden för en givare är mycket beroende av typen av applikation. Viktiga frågor är:
• Hur många rörelsecykler tål sensorn mekaniskt?
• Finns det några slitdelar (t.ex. vid potentiometriska eller kabelbaserade givare)?
• Måste sensorn kalibreras om regelbundet?
• Finns det erfarenheter eller fältrapporter om långtidsstabilitet?
• I seriesystem eller system som är svåra att komma åt bör underhållsfria och hållbara lösningar användas när det är möjligt.
• En givare är bara så bra som dess tillverkare och dess kvalitetssäkring. Vänligen notera detta:
• Beprövade tillverkare med referenser inom liknande branscher.
• Långsiktig tillgänglighet - särskilt viktigt vid serieproduktion eller reservdelsstrategier.
• Teknisk support och dokumentation - från installation till feldiagnos.
• Certifieringar - t.ex. ISO 9001, CE, RoHS, REACH eller branschspecifika standarder, t.ex. järnvägsteknik, medicinteknik, fordonsindustri.
• En billig givare kan bli dyrare om den ofta går sönder eller inte passar in optimalt i systemarkitekturen.

Inköp av deplacementssensorer kräver en bra kombination av teknisk analys, kunskap om miljöförhållandena och strategiskt val av tillförlitliga komponenter. Förutom tekniska nyckeldata som mätområde, noggrannhet eller gränssnitt är enkel installation, långsiktig tillgänglighet, robusthet och servicekvalitet också avgörande. Den bästa möjliga givarlösningen är alltid ett resultat av applikationens sammanhang - generella beslut utan hänsyn till applikationen leder ofta till problem under drift.

Deplacementssensorer kan erhållas från olika leverantörer. På exportpages hittar du omfattande information om tillverkare och leverantörer av deplacementgivare från hela världen.